Dum som jag var...

... så frågade jag när vi skulle starta. ;P
Fast jag skojar bara när jag säger att det var dumt, det är ju JÄTTEBRA att vi kör igång.
Så, lördag om två veckor ska vi köra fysprov.
Jag bävar.
Kondition, styrka, vikt, centimetrar och fettprocent ska testas, så vi kan dokumentera vad som händer när jag följer kost- och träningsschemat.
Som om det inte skulle märkas? *haha*

Men, skämt åsido. Det är hemskt. Å ena sidan. Jättebra å andra. För de veckorna när vågen står still, då är det bra att kunna luta sig mot ev uppföljning som visar att jag blivit tajtare. Förhoppningsvis.

Jag är lite rädd att jag ska hamna i samma dumheter som jag brukar. Tränar som f-n och går ner och mår bra. Ett tag. Se'n släpper jag allt och blir samma slappa och slöa tjockis igen, med allt det innebär av dåligt humör, dålig hälsa, ont i kroppen etc.

Fast, jag hoppas att det här viktväkteriet och ändringen i inställning till mitt liv med mat, ska hjälpa. Och framförallt hålla i sig.

Det ÄR ett rent h-e att få ordning på medelålderskroppen. Den är jäkla envis och motsträvig.

Jag SKA VINNA!!!

Vad kroppen inte har fattat, är att det är WIN-WIN här. Det kanske den gör så småningom. Fattar alltså. Och så blir den mer samarbetsvillig? Who knows?

Heja medelålderskroppen!
Ha en finfin dag.